Det är inte ofta jag ser på tv. Föredrar att läsa böcker i stället. Men i kväll har jag faktiskt bokat in klockan 22.30 i tv-soffan. TV8 sänder då programmet ”Short and Male”, en dryg timme om storlekens betydelse:
”Programmet undersöker relationen mellan längd, självkänsla och framgång. Vi får träffa en pojke som tar tillväxthormon, en basketspelare vars längd – eller snarare brist därpå – håller honom tillbaka och en kortväxt komiker som inte lyckas få till det på kärleksfronten”.
Och ja, det finns stunder då jag har komplex för mina blott 150 centimeter över havsytan. Samtidigt har jag insett att längden inte är något som jag kan påverka. Vikten är däremot en annan femma.
onsdag, november 19, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej, 1.60 är inte heller så jättelångt även om jag är en bra bit längre än dig men vet du vad jag insett? Jag trivs med att vara kort, man blir ofta sedd som söt vilket knappast är något negativt och man har alltid en anledning till att prata med söta killar i affären när man inte når. Däreomt har jag samma storleks problem och iibland kan ddet vara svårt att göra ett seriöst intryk. Men faktiskt... Jag trivs och skulle säkert trivas om jag var kortare också.
Amen. Du har helt rätt!
Och jag tycker alltmer om mig själv ju äldre jag blir :)
Fast det finns fortfarande enstaka tillfällen när jag önskar att jag vore en decimeter eller två längre. Just för att bli tagen på större allvar.
Å andra sidan ska man inte klaga. Det finns folk som har värre problem än att vara kort i rocken.
Skicka en kommentar